English breakfast och hissnyckeln
Dagen började med att min grupp bestående av Filip, Helen, Rebecca och Maria skulle duka upp för en engelsk frukost som våra klasskompisar vare sig dom ville det eller inte skulle slänga ihop.
Vi hade ju naturligtvis Jhonny som lärare och han va ju faktiskt ganska pedantisk om man säger så.
Han tjata om tempot om allt låg rätt om det va snyggt med maten och under hela tiden så kändes det som han försökte stressa en så in i helvete hela tiden menmen han är ju som han är och det löste sig iallafall vi fick vänta lite på äggröran bara.
Under frukosten så fungerade det la bra tyckte jag förutom att det fanns en brinnande paj i köket otroligt nog var det inte nån av oss som hade orsakat detta.
När vi sen skulle plocka bort så gjorde man ju så gott man kunde men räckte det för Jhonny ne det tror fan inte. Det verkar som du mest hoppar ivägen säger han och man förklarade att man försökte iallafall men det sket sig det med. Så ja satte mig på en stol och bara kolla på sen och då bara kolla han på mig vaje gång han gick förbi. Annars så tyckte han att vi kunde va snabbare jaja men skitsamma det är jhonny vi har.
Efter lunch hade vi lektion med vår andra fröken som naturligtvis inte svimmade idag heller, menmen.
Vi fick slänga ihop en workshop med nått skärgårds tema med båtar och älgar och massa grejer. Ceder upptäckte sen att man kunde sätta informationsskylten längst upp på fläkten men vi lyckades ganska bra tyckte vi nog och det tyckte fröken också.
Sen diskuterade vi detta innan rasten för efter den så skulle vi skriva offerter och grejer vilket slutade ganska bra för vår del iallafall.
Nu var skolan slut men innan vi hann hem så gick jag, Helen och johanna till vaktmästaren och fick den gyllene hissnyckeln äntligen. Men när vi ska testa hissen så fick vi en nära döden upplevelse Helens andra för dagen då hon på frukosten blivit mystiskt attackerad av ett bord, när vi står i hissen och trycker på 1:an och allt är som vanligt men när vi kommer upp vet vi inte hur vi ska öppna dörren som tur är så äe johanna med och kan rädda oss med sin super hjärna kom hon på hur vi skulle göra. Efter denna lite små otäcka händelse så kommer vi till slut ut och kan ta oss hem chokade men med livet i behåll.
Vi hade ju naturligtvis Jhonny som lärare och han va ju faktiskt ganska pedantisk om man säger så.
Han tjata om tempot om allt låg rätt om det va snyggt med maten och under hela tiden så kändes det som han försökte stressa en så in i helvete hela tiden menmen han är ju som han är och det löste sig iallafall vi fick vänta lite på äggröran bara.
Under frukosten så fungerade det la bra tyckte jag förutom att det fanns en brinnande paj i köket otroligt nog var det inte nån av oss som hade orsakat detta.
När vi sen skulle plocka bort så gjorde man ju så gott man kunde men räckte det för Jhonny ne det tror fan inte. Det verkar som du mest hoppar ivägen säger han och man förklarade att man försökte iallafall men det sket sig det med. Så ja satte mig på en stol och bara kolla på sen och då bara kolla han på mig vaje gång han gick förbi. Annars så tyckte han att vi kunde va snabbare jaja men skitsamma det är jhonny vi har.
Efter lunch hade vi lektion med vår andra fröken som naturligtvis inte svimmade idag heller, menmen.
Vi fick slänga ihop en workshop med nått skärgårds tema med båtar och älgar och massa grejer. Ceder upptäckte sen att man kunde sätta informationsskylten längst upp på fläkten men vi lyckades ganska bra tyckte vi nog och det tyckte fröken också.
Sen diskuterade vi detta innan rasten för efter den så skulle vi skriva offerter och grejer vilket slutade ganska bra för vår del iallafall.
Nu var skolan slut men innan vi hann hem så gick jag, Helen och johanna till vaktmästaren och fick den gyllene hissnyckeln äntligen. Men när vi ska testa hissen så fick vi en nära döden upplevelse Helens andra för dagen då hon på frukosten blivit mystiskt attackerad av ett bord, när vi står i hissen och trycker på 1:an och allt är som vanligt men när vi kommer upp vet vi inte hur vi ska öppna dörren som tur är så äe johanna med och kan rädda oss med sin super hjärna kom hon på hur vi skulle göra. Efter denna lite små otäcka händelse så kommer vi till slut ut och kan ta oss hem chokade men med livet i behåll.
Kommentarer
Trackback
